I det hƤr avsnittet fƄr vi reda pƄ vad negativa och positiv stress kan vara, ur ett biologiskt perspektiv. Lyssna vidare sƄ fƄr du bland annat reda pƄ vad attraktion kan vara samt adrenalin dump.
Track plays, engagement, audience growth, and performance across your audio.
Try now
Listen to Vi pratar om stress by Karin MQuist MP3 song. Vi pratar om stress song from Karin MQuist is available on Audio.com. The duration of song is 12:48. This high-quality MP3 track has 648.148 kbps bitrate and was uploaded on 23 May 2024. Stream and download Vi pratar om stress by Karin MQuist for free on Audio.com ā your ultimate destination for MP3 music.
Creator Music & SFX Bundle
Making videos, streaming, podcasting, or building the next viral clip?
The Content Creator Music & SFX Bundle delivers 70 packs of hard-hitting tracks and sound effects to give your projects the fresh, pro edge they deserve.
Comment
Loading comments...
Stress is the feeling of having expectations and demands placed on us. It can be positive or negative. Negative stress occurs when the demands become unreasonable or too high, leading to negative effects on our bodies. Adrenaline, noradrenaline, cortisol, and oxytocin are hormones that are affected by stress. Adrenaline gives us a boost of energy and focus, while oxytocin helps us heal and connect with others. It is important to manage stress and prioritize tasks to stay efficient and productive. Stress can be welcomed with a curious attitude instead of being feared. Our experiences and the people we surround ourselves with can influence our attraction and response to stress. It is important to take care of our hearts and prioritize self-care when dealing with stress. VƤlkommen till hƤlsoprogrammet, hƤr fortsƤtter vi samtalet med Robe. Vad Ƥr egentligen stress? Stress Ƥr i grunden att fĆ„ fƶrvƤntningar och krav pĆ„ sig. Det kƤnner oss betydelsefulla och en del av ett sammanhang. Vi behƶver alltsĆ„ regelbundet stress, det Ƥr lite lustigt. DĆ„ ser vi att de som saknar fƶrvƤntningar och krav upplever oftare utanfƶrskap. Och Ƥven att de har mindre kontroll och ofta fĆ„r negativ stress. Vad Ƥr negativ stress? Negativ stress Ƥr nƤr krav och fƶrvƤntningar blir orimliga eller att belastningen Ƥr fƶr hƶg. Vi mƤrker Ƥven negativ stress biologiskt. LĆ„gt adrenalin gƶr oss trƶtta, mindre uthĆ„lliga och vĆ„ra reaktioner blir sƤmre. LĆ„gt oxytocin gƶr att vi vill dra oss undan bara fƶr oss sjƤlva. Vi kan bli irriterade och vilja fly. LĆ„gt noradrenalin gƶr att vi fĆ„r sƤmre fokus, Ć„terkoppling och koncentration. Hƶgt cortisol ƶver tid gƶr att vi har svĆ„rt fƶr att hĆ„lla oss vakna och immunfƶrsvaret fƶrsƤmras. Till exempel att du belastar kroppen fƶr hĆ„rt under en lĆ„ng tid utan Ć„terhƤmtning och vila. Har du hƶrt talas om det hƤr begreppet adrenalindump? Ja. Jag har fƶljt kampsport i vƤldigt mĆ„nga Ć„r. Det kan man se pĆ„ kampsportare som Ƥr ganska orutinerade. De kanske gƶr sin fƶrsta stora match i UFC till exempel. Det Ƥr Premier League inom fighting. De har sĆ„ mycket adrenalin. Sen ser man efter tvĆ„, tre minuter att de nƤstan bƶrjar gespa. DĆ„ har man sĆ„ mycket adrenalin och sĆ„ bƶrjar det falla. DĆ„ Ƥr de helt slut. Det har inte med att de har dĆ„lig kondis. De kraschar helt enkelt. Jag har mƤrkt de gĆ„ngerna som man har en viktig spelning nƤr man spelar live. DĆ„ kan folk efterĆ„t vilja komma in i logen och prata. Men dĆ„ Ƥr man pĆ„ det lƤgsta. Man vill helst inte se nĆ„gon mƤnniska ƶver huvud taget. Man ligger sĆ„ lĆ„gt. Man brukar studsa upp efter ett litet tag. Men det finns ett litet fƶnster dƤr mellan att man har adrenalin och sen har man inget adrenalin alls till att det bƶrjar komma tillbaka igen. Fƶr mig Ƥr orimliga krav och fƶrvƤntningar 90-talet mycket. DĆ„ kunde det stĆ„ i jobbannonser. Vi sƶker nĆ„gon som kan hantera mĆ„nga bollar i luften samtidigt. Idag vet vi att det Ƥr nytet. Vi klarar av att gƶra flera saker samtidigt. Man vill ha en effektiv medarbetare. Men det man sĆ„g var att man fick en sƤmre medarbetare. Oftast blev den ocksĆ„ sjuk. Det vi vet idag Ƥr att det handlar om att kunna prioritera, sortera och planera. Det Ƥr dĆ„ vi blir effektiva och fĆ„r mycket gjort under dagen. Det som gƶr oss effektiva i stƤllet Ƥr vĆ„rt direkta agerande mot faran. Kroppen kƤnner att den ƶverlever att klara av sin prestation. Till exempel att vara rƤdd fƶr ett lejon. Att det faktiskt fƶrsvarar oss. Vi ska akta oss fƶr ett lejon i savannen. DĆ„ gĆ„r cortisolet upp. Det blir hƶgt. NƤr cortisolet Ƥr hƶgt hjƤlper det oss att vakna. Sen kommer noradrenalinet. Jag kallar det en klasskompis som heter Nora. NƤr Nora kommer pĆ„ medelnivĆ„ och sen hƶgnivĆ„ fĆ„r vi fokus. Har vi riktigt hƶg koncentration fĆ„r vi tunnelseende. Vi fƶrlorar tid och rum. Vi ser bara en liten smal sak. Till exempel om vi rĆ„kar ut som skadad. DĆ„ ser vi bara skadan och har allt fokus pĆ„ att lƤka den. Eller bara fokus pĆ„ lejonet som attackerar oss. DĆ„ tappar vi allt annat. Vi mĆ„ste vara beredd pĆ„ varje rƶrelse. Sen kommer vi till oxytocinet. Det Ƥr vĆ„rt kƤrlekshormon. Det produceras ocksĆ„ och blir hƶgre av god stress. Det hjƤlper oss att lƤka hjƤrtcellerna. HjƤrtcellerna gĆ„r inte att Ć„terbilda inom vĆ„r livstid. Det Ƥr vƤldigt viktigt att vara redo om hjƤrtat. BĆ„de nƤr vi Ƥr fƶrkylda och ska trƤna. Att inte trƤna nƤr vi Ƥr fƶrkylda. Men ocksĆ„ att vi sƶker arbete fƶr en positiv stress i vardagen. Fƶr att hjƤrtat ska mĆ„ bra. Det hormonet gƶr ocksĆ„ att vi vill vara med andra mƤnniskor och prata ut. Vi kƤnner fƶr att dela saker med andra. Vi kƤnner fƶr att gĆ„ till mƤnniskor. Och vi attraheras av mƤnniskor. Det sista hormonet som Ƥr adrenalin. Jag brukar sƤga att man adderar sina fƶrmĆ„gor. Man blir lite mer modig. Man kƤnner sig mer uthĆ„llig fysiskt. Man brukar sƤga att man kan lyfta en bil. Men pĆ„ riktigt kan man inte det. De hƤr fƶrmĆ„gorna gjorde att vi skulle kunna klƤttra frĆ„n en hƤndelse snabbt. Blev svettiga och kunde hĆ„lla bƤttre. Springa fort fƶr vi hade svettiga fƶtter. Och det tror jag att vi har igenkƤnningsfaktor pĆ„ som lƤrare. Hela dagen ska vi vara i peppande glada. Och jag kƤnner vƤl att jag Ƥr sĆ„ som person. Det Ƥr hur det ser ut. Jag uppskattar pĆ„ det sƤttet att det Ƥr vƤldigt mycket positiv stress dƤr. Det Ƥr mycket saker som ska lƶsas. Det mĆ„ste vara vƤldigt sjƤlvgĆ„ende. Mycket problemlƶsning. Det Ƥr fem, sex olika problem pĆ„ fƶrmiddagen som man ska lƶsa. Och kreativt. Man kan lƤgga upp det och nu ut det. Det Ƥr vƤldigt trevligt. Man fĆ„r ocksĆ„ den hƤr direkta feedbacken om man lyckas med nĆ„gonting. Det Ƥr vƤldigt tillfredsstƤllande. Sen Ƥr det just det hƤr att kunna hjƤlpa mƤnniskor. Det Ƥr en otrolig sjƤlvisk sak att hjƤlpa andra. Om man nu ser till vad det ger en sjƤlv nƤr det kommer till det egna mĆ„endet. Det Ƥr ocksĆ„ nĆ„got som producerar oxytocin och endofin. Ja, det Ƥr sĆ„ det Ƥr. NƤr vi gƶr en vƤnlig handling sĆ„ stƤrker vi vĆ„r egen hƤlsa och hjƤrtats hƤlsa. Det Ƥr lite intressant. Men det Ƥr ocksĆ„ ett tecken pĆ„ att vi Ƥr gruppmƤnniskor. Fƶr att vi skulle hĆ„lla oss i nĆ„gon flock och vi skulle belƶna oss av att vara med flocken. MĆ„nga blir ju rƤdda nƤr stressen kommer. Det blir ett sug i magen. Och sĆ„ kanske man tƤnker Gud, nu kommer den dƤr. Nu kommer jag att bli nervƶs. Nu nƤr jag Ƥr nervƶs sĆ„ kommer jag att darsa. Och sĆ„ kommer jag inte kunna sƤga det jag ska. Och sĆ„ kanske tankarna far ivƤg och sĆ„ Ć„ker vi bli vĆ„r tanke. Men dĆ„ finns det en Kelle MacDowell, en forskare som sƤger att vi ska vƤlkomna stressen istƤllet. Vi ska fƶrsƶka jobba med en attityd som dĆ„ Ƥr nyfiken istƤllet. SĆ„ nƤr stressen kommer, dƤr kommer suget i magen. Vad roligt! Nu vill kroppen hjƤlpa mig att jag ska vara fokuserad. Och sen liksom rikta fokuset pĆ„ vad Ƥr det nu den vill att jag ska fokusera pĆ„? Ćr det det hƤr provet nu? Och dĆ„ vƤljer man att gƶra det istƤllet. Ćn att man ligger in i kƤnslan och tanken. Jag tror mycket handlar ocksĆ„ om att man fĆ„r rutin pĆ„ just att fĆ„ den dƤr kƤnslan. Jag menar nya kƤnslor. Ćr vi inte vana vid den dƤr sĆ„ kan det nƤstan vara paralyserande de fƶrsta gĆ„ngerna. Men med erfarenheten sĆ„ kommer man ju lƤra sig att jag kommer inte dƶ. Det kommer gĆ„ bra. Jag kommer lyckas. Det Ƥr ocksĆ„ en otrolig skƶn kƤnsla av att fƶrst ha varit lite rƤdd och sen gƶra det. Och sen kƤnna att fan jag klarar det. Det Ƥr ocksĆ„ en fantastisk kƤnsla. Oavsett om du ska hĆ„lla fƶredrag framfƶr klassen. Eller du ska spela en fotbollsmatch. Eller du ska spela gitarr framfƶr en publik. Det Ƥr sĆ„ skƶnt efterĆ„t nƤr man kƤnner att jag fixar det. Vi blir ju oftast mest nervƶsa dƤr det betyder. Det Ƥr ju dƤr du egentligen ska vara snƤll mot dig sjƤlv. Och sƤga att hƤr kommer ju den. Fƶr det Ƥr nĆ„gonting som betyder nĆ„got hƤr. Och det Ƥr helt okej. Fƶr att ta musiken som exempel. NƤr det kommer folk som jag kƤnner. Som jag bryr mig om. DĆ„ blir jag alltid mer nervƶs och mer stressad. Fƶr jag vill liksom att de som jag tycker om ocksĆ„ ska tycka om det jag gƶr. Om jag Ƥr pĆ„ en plats dƤr jag inte kƤnner nĆ„gon. DĆ„ kan jag kƤnna att om det gĆ„r Ć„t skogen. Det Ƥr ingen hƤr som jag kƤnner som jag mĆ„ste. Det fĆ„r se hur jag kommer efterĆ„t. Jag minns det som ung. Jag kunde trivas i vinnande sƤllskap. DĆ„ kunde jag bara leva ut samma hur det blir. SĆ„g jag i mina kompisar. De var ju tvƤrt om. NƤr de kom i de hƤr skƤmlingarna och minglet. SĆ„ fick de ju panik. DĆ„ ville de hitta ett sammanhang som jag kƤnde igen. Om vi fĆ„r stĆ„ pĆ„ nĆ„got liknande sƤtt som de stod innan. Sen kan jag kƤnna nervositeten. Jag Ƥr ocksĆ„ nervƶs. NƤr kompisarna sĆ„g mig vara jƤttelugnt tyckte de. Men jag kƤnner ju nervositet. Vad ska jag bƶrja med? Kolla de hƤr ser ju trevliga ut. Vi gĆ„r ju pĆ„ attraktion ofta. Och attraktion det Ƥr ju det vi sett mest genom hela vĆ„rt liv. SĆ„ tyvƤrr Ƥr vi vƤldigt prƤglade av vĆ„r hjƤrna. NƤr vi kƤnner hjƤrnan sĆ„ strƶmmar det till. Det Ƥr en nylig tylamin som gƶr att vi blir attraherade. Och det Ƥr ocksĆ„ ett kƤrlekshormon. Men vi har ocksĆ„ mycket mƶjligt att pĆ„verka. Just det. OmgĆ„s vi med olika typer av mƤnniskor. RƤddar vi vĆ„r erfarenhet av andra. Och dƤrmed ocksĆ„ fƶrƤndrar vĆ„r attraktion. Vi har svĆ„rt att attraheras av det vi inte sett under vĆ„rt liv. Ja just det. Just det. NĆ„gra adrenalinet blir ocksĆ„ hƶgre. NƤr vi Ƥr med nĆ„gon som betyder nĆ„got fƶr oss. Vi fĆ„r bƤttre fokus. Vi ser dem bƤttre. Och detta gƶr ju ocksĆ„ att vi lƤttare kƤnner igen de som vi redan har sett. Okej. Men Ƥr det dƤrfƶr dĆ„ som vi ofta blir fƶrƤlskade i nĆ„gon som liknar vĆ„ra fƶrƤldrar dĆ„? Ja antagligen. Vi borde ju prata om det i alla fall. Att man kƤnner igen dĆ„ att det kƤnns som sĆ„. NƤr man trƤffar mƤnniskor. Det Ƥr ju intressant det dƤr med det de kallar fƶr varsitt livningsfƶnster. Man kan ju liksom bara se det man vet finns sĆ„ att sƤga. Det Ƥr vƤldigt intressant det dƤr. Om man ska ta nĆ„got riktigt trivialt. Om du Ƥr riktigt hungrig och sĆ„ gĆ„r du igenom stan. DĆ„ ser du alla restaurangerna. Men om du ser ut som ett krĆ„kbo i huvudet och egentligen vill klippa det. DĆ„ ser du bara alla fritƶsa lungor. Ja eller hur. Gravid. DĆ„ sĆ„g man alla grider. NƤr man hade sin fƶrsta barnvagn sĆ„g man alla med barnvagn. Jag kommer att ha ett sĆ„dant starkt minne frĆ„n min barndom. NƤr min mamma hon hoppade pĆ„ en massa sĆ„dana hƤr pantningar. Projekt hela tiden. Ja klassika. Men det var typiskt 80- och 90-talet. DĆ„ kunde man se nƤr man ƶppnade kylskĆ„pet om det fanns keso i kylskĆ„pet. Hon bara nej. Nu ska mamma banta igen. DĆ„ blir det dĆ„lig stƤmning hƤr hemma. DĆ„ kunde det vara sĆ„ att man gick med mamma pĆ„ stan. DĆ„ skulle hon kommentera alla andra kvinnor som ocksĆ„ hon tyckte var ƶverviktiga. Bara fƶr att hon var sĆ„ inne i det hƤr. Det var det enda hon sĆ„g. Och det var ju fokus pĆ„ fetma dĆ„. Idag vet vi att det inte Ƥr just fetman i sig som kvinnor med. Runda kvinnor har ju oftast mer hƤlsa Ƥn smala kvinnor med ƤldreĆ„lder till exempel. Fƶr vi fĆ„r bli sƤmre pĆ„ att ta upp fetter som biologisk kvinna nƤr vi blir Ƥldre. Och det Ƥr ganska vanligt dĆ„ att man dĆ„ samlar fetter. Att det Ƥr nĆ„got som cellerna DNA-kƤnner av. SĆ„ dĆ„ blir det bƤttre. Och de som inte har den funktionen eller den intelligensen dĆ„ bland sina celler. De dƶr ju oftast tidigare ser man. Och har fler sjukdomar. Och sen likasĆ„ dĆ„ har man ju sett hos mƤn dĆ„. Att vi lagar fettet lite olika. MƤn lagar pĆ„ mage och kvinnor lagar kring rumpa, lĆ„r och sĆ„dƤr. Och det Ƥr ju sĆ„dana stƤllen som Ƥr liksom inte sĆ„ farliga. Men sĆ„ nu tƤnker man istƤllet pĆ„ att man kanske mƤter buksƤttet istƤllet fƶr kanske BMI. SĆ„ trodde man att sjƤlva kolesterolet och det var farligt. En sista frĆ„ga dĆ„. PĆ„ vilken dag ser du till att gƶra nĆ„gonting och vila dig fysiskt med kroppen? DĆ„ har jag en speciell tid pĆ„ en dag. Och det Ƥr lƶrdag, fƶrmiddag. Det Ƥr min bƤsta tid pĆ„ hela veckan. Och den Ƥr lite helig. DƤr vill jag inte boka in nĆ„gonting. DƤr vill jag bara fĆ„ gƶra precis vad jag kƤnner fƶr. Och det brukar ofta vara dricka mycket kaffe. Och bara ligga i min favoritfotƶlj hemma. HƤrligt. Och kanske lite sovmorgon. Det blir det ocksĆ„ naturligtvis. JƤttegott att kunna planera in det ocksĆ„. Jag vill sƤga tack fƶr att du kom Robert. Tack sĆ„ mycket fƶr att jag fick komma. Vad roligt att ha dig hƤr. Hoppas vi ses. Hej dĆ„!
There are no comments yet.
Be the first! Share your thoughts.
